Klara besked i Almedalen

Hur kan företag mäta socialt värde? Vad händer i IKEA Malmös och Yalla Trappans gemensamma syateljé? Och varför vill Skanska se hårdare krav vid upphandlingar? De frågorna och många fler besvarades under Nyttigaste Affärens seminarium i Almedalen.

Hållbarhet var det vanligaste ämnet i seminarieutbudet under 2017 års Almedalsvecka. Nyttigaste Affären bidrog genom att bjuda in till ett samtal kring nya sätt för företag att göra mer hållbara affärer.

På plats fanns bland andra 2016 års mottagare av priset Nyttigaste Affären, IKEA och Yalla Trappan. Sedan mars 2016 driver Yalla Trappan syateljé inne på IKEA Malmö.

– Det har blivit väldigt uppskattat av både kunder och medarbetare, berättade Emil Eriksson, som är presstalesperson för IKEA.

Efter framgångarna i Malmö började IKEA med liknande service även vid varuhuset i Barkaby utanför Stockholm och intresset är stort för att rulla ut modellen på fler håll.

Även för det arbetsintegrerande kooperativet Yalla Trappan har samarbetet med IKEA blivit en framgång. Christina Merker-Siesjö från Yalla Trappan beskrev hur det till och med inneburit att de kunnat nyanställa. I dag har företaget 34 medarbetare, främst från stadsdelen Rosengård i Malmö.

– Vi har lärt oss mycket efter vägen. Det har inte varit lätt alla gånger, men det har alltid funnits en väldigt bra dialog mellan oss och IKEA, sa Christina Merker-Siesjö.

Hon var inbjuden till ett antal seminarier under Almedalsveckan, som ett tydligt bevis på det växande intresset för den här typen av sociala och arbetsintegrerande företag.

Men trots att många är nyfikna på sociala företag har de ofta svårt att nå ut och hitta nya kunder. För att råda bot på det bildades säljbolaget Social Trade i Göteborg. Mari Odenbjörk är säljare där och frågades under seminariet ut av Ingrid Bexell-Hultén från Coompanion.

– Sociala företag är ofta ganska små och har inte så många kontakter. Samtidigt finns många som vill handla med sociala företag men som inte riktigt vet hur. Då kan Social Trade hjälpa till, sa Mari Odenbjörk.

Erik Jannesson, ekonomie doktor i ekonomistyrning och konsult på Serus, medverkade också och berättade om metoder för att mäta social hållbarhet. Ursprungligen var det något som mest lockade den offentliga sektorn, där en tredjedel av Sveriges kommuner inrättat någon form av social investeringsfond. Men efter hand har även allt fler företag börjat utveckla metoder för att mäta socialt hållbart värdeskapande. Erik Jannesson gav nyligen ut en bok i ämnet tillsammans med Skandias hållbarhetschef Lena Hök och Coompanions ordförande Gordon Hahn.

Även bygg- och fastighetsbranschen ser allt större behov av att mäta social hållbarhet. Jonas Naddebo, som är utvecklingsledare inom social hållbarhet på Skanska, berättade om företagets första projekt där kunden hade ställt sociala krav i byggupphandlingen. Det var 2012 som Örebro Bostäder beslutade att mäta kostnaden för utanförskap i samband med att miljonprogramsområdet Vivalla skulle rustas upp och sedan kräva motåtgärder av intresserade byggentreprenörer.

– Den som fick uppdraget skulle se till att skapa 50-60 praktikplatser. Vi vann upphandlingen och har redan skapat 64 platser. Och vi slår inte av på takten, när vi går i mål vid årsskiftet 2017-2018 ska vi ha nått det övre intervallet, lovade Jonas Naddebo.

Skanska har samarbetat med nationalekonomen Ingvar Nilsson för att mäta det sociala värde som projektet skapade.

I ett panelsamtal lett av Maria Sköld från kommunikationsbyrå Spoon fick sedan Skanskas Jonas Naddebo, Emil Eriksson från IKEA, Christina Merker-Siesjö från Yalla Trappan och ekonomen Erik Jannesson ge sin bild av hur företag kan göra mer hållbara affärer.

– Jag vill trycka på att företag måste mäta värdet av social och miljömässig hållbarhet. Det måste finnas med i styrningen av bolaget och vara en del av affären. Här har vi sett en väldigt positiv utveckling de senaste 4-5 åren, men jag skulle önska att det gick ännu fortare, sa Erik Jannesson.

Jonas Naddebo från Skanska önskade för sin del att fler kommuner skulle utnyttja de möjligheter som Lagen om offentlig upphandling numera ger att ställa sociala och miljömässiga krav vid upphandlingar.

– När Sverige nu ska bygga 700 000 nya bostäder har vi inte råd att göra om gamla misstag, vi måste hitta nya sätt att jobba med inkludering och delaktighet. Dessutom måste vi skapa naturliga mötesplatser, sa han.

Christina Merker-Siesjö beskrev hur Yalla Trappan just blivit en sådan mötesplats, dit människor vågar komma.

– Vi har funnits i Rosengård i sju år. Det är ett område som annars ofta får svarta rubriker i media, men vi har aldrig ens råkat ut för ett inslaget fönster. De som jobbar på Yalla Trappan är mammor som bor där och de bidrar med stabilitet till området, sa hon.

Alla paneldeltagarna betonade vikten av att lära av varandra och av andra aktörer. Emil Eriksson tyckte att stora företag, som IKEA, måste vara flexibla för att kunna samverka med andra som är betydligt mindre:

– Även om IKEA är ett jättestort företag kan vi inte göra det här ensamma. Vi behöver samarbeta med politiker, intresseorganisationer och andra företag, både inom och utanför vår bransch. Vi måste göra det här tillsammans.

Kommentera